foto Jonas Paulsson

onsdag 9 mars 2011

äntligen finväder!


Jonas Paulsson följer upp på en fin led på Curbar.
Gaia Gaia Gaia. början på ett mulet projekt som under dagen trädde fram i rödgul-sol och extas!
Moonwalk. 7a+. fin spricka med tekniskt avslut. onsightförsöket slutade ungefär i att jag försökte säkra från fel ställe, blev trött o ramlade på kruxet...

To be taken away. bra stick o vackert, kallt landskap
Rupert från Leeds Leeds Leeds. klättrar på The Storm 7B+, Stanage. grymme problem. kom ingenstans på´t
end of the affair, JP pekar på sista säkringen innan toppen.
robin börjar bli sjuk. J.P fick den sen. nu sitter jag på´t i Liverpool. tack


Robin och J.P är riktigt fina folk. gillar dem skarpt!

två helger senare... förra va bra. blev en vacker dag på Stanage Gritstone, tänkte sova där under ett block men fick tag på min man, Brian, i sheffield. hängde med goda män från Leeds Leeds Leeds som tog mig via ett- par- tre pints på puben i Hathersage till soffan hos Brian.

denna va bäst!!! jonas paulsson, JP, och robin dahlberg plockade mig på stationen. in i baksätet o ut i dimman. jag satt o tjötade i extas som jag brukar då jag väntar på något gott. nästan så jag blir trött på min egen röst ibland i såna tillfällen. bara pratar liksom, om inget o allt, inte att jag är orolig socialt men vet inte... Blackrocks blev berget. GAAAAIIIIA!!! otroligt vackert. har drömt om denna led sen jag först såg Hard Grit hemma hos Mark Austin och Chrillo 2002 då jag började klättra. då, ännu mindre fjun i ansiktet och med en idoldyrkan av alla som såg coola ut, inkl alla i Hard Grit. det har jag iofs nog nu med, idoldyrkan. men e kanske inte något dåligt? med att man har idoler så drömmer man ju också en hel del, känns skönt att drömma ändå.

topprep kändes okej men läskigt. typ 30 försök att lösa bottenkruxeet faktiskt, (30 snabba o hetsiga). kul hur allt ändras under dagen, först rädd att bara toppa sen ledpress och tick.

video som Jonas Paulsson o Ben Heason snickrat ihop, tror jag:
Gaia E8 6c - Oscar Alexandersson
själva bestigningen var så där egentligen. kom liksom utanför min kropp och bara gjorde, vilket var skönt, tills innan slutmovet då jag vände huvudet från vänster till höger o mötte väggen med blicken, blev då medveten, en rush av illamående och oro kom över mig. blev på något sätt som att jag trodde att jag skulle dö så det spelade ingen roll vad jag gör, bara försökte klättra upp. vilket jag gjorde och kom upp. vet inte om det ska kännas så... som tur e så hade jag ju inte dött om jag ramlat eftersom robin säkrade mig, men det hade inte känts bra att ramla tror jag...har klättrat många kilsäkrade bergsbestigningar förut men inte fått riktigt samma känsla faktiskt. lite overklig med lite för mycket som insats var min känsla, även om fallet hade gått superbra.
anyways---- en otrolig upplevelse, tillbaka till verkligheten efter de 2 långa minuter det tog att klättra leden. inte något jag ska hålla på med för mycket tror jag. GRAD?: seriöst inte hårdare än 7b+. toppen e rätt lätt egentligen, 6c+/7a kanske men speciell. inga riktiga grepp att hålla i. men andas man för häftigt så gungar man av känns det som...
avslutningsvis om denna 12 meter långa berg i mitten av ingenstans: verkligen suuuuuupercool. underbara rörelser, sköna grepp. teknisk o vacker att titta på!!! ett måste att testa. minnesvärt.

fest på kvällen, bakfull därefter. regn fyllde på... JP visade sin film, crackoholic, vilken fick grymma resultat i tävlingen, bra jobbat! robins gyllene tights var efterfrågade... sen mer öl o vaknade till en vacker dag. ut i Curbar va läget gött. fina sprickor o Grittiga avslut. ofarligt men spännande. ramlade o flög på varann led. testade End of the Affair, känns knappt värt det, ska nog inte försöka mig på den. typ 8 moves men dödsfarlig... fin dock. GRAD?: 7b kanske. inte så svår.

att jag skriver grader är för att jag själv alltid undrat och kanske andra undrar hur svåra de där sakerna är egentligen. inte för att de är så många som läser min blogg =)

tåg till liverpool efter en stor tävling på gymet i sheffield vi tittade på. verkligen inte sugen på att dra då prognosen säger annerledes!

time to send this monkey home to liverpool, where the sun only shines for dead-end streets and deserted factories.

tisdag 15 februari 2011

sheffield lördag, norra wales söndag

alla klättrar utan rep. fin mentalitet men lite läskigt. väldigt lätt förstås. goda män, dave o henry plockade upp mig på centralen i sheffield. ut till stället som tydligen skulle vara den sämsta klippan på grit men torkade fort, warncliff. lärde mig ett o annat om etik.

ovan e stanage. så jävla vackert. perfekt temp o spektakulär miljö. månlandskap på nåt sätt.


här e en farlig 6c kanske. engelskgrad fattar jag inte men väldigt farlig om man ramlar... engelsk stil med beredd säkringsman o sååå. väldigt korta grejer. typ när man bestämt sig för att satsa var man redan uppe.
lilleman på kruxet, notera henry med jävligt tajtrep (lite för kanske..) o redo


skärmsläckare från stanage
jaaaa, nu e jag på sjukhuset. urologi heter det. snoppar o blåsor. väldigt bra handledare. får ju inte göra något what so ever men gött ändå. de frågar mig lite grejer jag inte kan o så försöker jag va lite rolig. trivs allafall förutom den där fruktansvärda hierarkin som råder. där överläkaren går i kostym, ST läkare i skjorta o slips. studenter i skjorta o kostymbrallor, instoppat. jag hade jeans o t-shirt med hål i första dagen. birkenstock. "u look like a hippie, shave and by some new clothes" jag köpte byxor. o hierarkin alltså, inte bara i kläder. alltid MR doktor God. skumt verkligen, inte van o avskyr känslan att behöva behandla människor olika efter rang. väldigt 1911 inte 2011.
inte skärmsläckare. "sooo, u r going to wales, today? hehe, u gonna end up in the cave, it will rain" det gjorde. grottan sög så mycket att jag inte tog på skor. men vackert att se wales. helt annan ballgame än sheffield.

ett tydligen klassiskt quarries, stenbrott. blött men fint o engelskt på nåt vis.

måndag 31 januari 2011

liverpool



weeee. ny stad o nytt land. vikka grejer. bor gött i slummen, har en granne jag ska ta kort på. en sån nattklubbsvakt med bulldogg o rakat huvvu. menade om vi har fest ska han döda oss typ. gött.

allafall lagt på min sociala sida. dvs: " yeah, i climb, do you wanna climb, maybe climb tomorrow?" men det funkar. har redan fått lite kåmpisar här. vart ute idag på grejer vetty. kul att bara sitta i en bil några timmar o se det här landet.

engälsmennen har så sjukt lite kläder på sig...



vart ute på enligt guidboken "the finest 7a+ on grit, allover the world" idag. detta hoppas jag inte stämmer då den typ sög. men vikken friktion det e i bergen. väldigt kul.

torsdag 17 juni 2010

dax att dra österut...

...allt har sitt slut. mitt kom tidigare än väntat. då hemlängtan sätter in e det ingen ide för mig att försöka motarbeta det. har gjort det jag velat. det e dax att se hav o gamla byggnader o gamla vänner.

har kampat sista veckorna, ensam uppe i bergen. i går kväll kom en man. med handen innan byxan stod han länge o bevakad mig då jag bevakade han. jag tog min kniv och sprang till bilen. han körde efter. allt lugnt. jag körde tebax men vågade inte sova i tältet. sov nära parkeringen så jag skulle höra när han kom. kniven var uppfälld.


söndag 30 maj 2010

"black canyon--makes yosemite look like a fucking preschool"

sorterar grejer, kvällen innan. pirr i magen o goofeeling. källaren hos en god man, chris. ett riktigt vackert litet gym. fin familj hade han osso.

utfallet efter en heldags klättring. en äcklig flod att hänga i tyreolen över. jag va livrädd trots helt ofarligt. ( om inte repen går av dvs, men de gör de ju inte)

early bird gets the morning worm, som jag brukar sköja till det med i labbet.... kl e 5. dax för äventyr. jag tror det e detta jag älskar mest. jag gör det allt för sällan känns det som. allt jag gör ute i bergen kommer i slutändan till att överföras till just liknande äventyr, förhoppningsvis. en partner o upplevelser, rädsla, blötma, tröttma, eufori. allt man vill ha. minnen att samla på!!!


jag o jason. godeman från grand junction i colorado möttes upp, vi skulle ge oss uppför o nerför "tague yer time", 5.12, 15 repor. ner till en annan god man o hans familj som vi bodde hos i nära "the gunns" (gunnison park). amerikanos älskar de där kola förkortningarna, jag med. upp i arla morgon. ball med black canyon e att man rappelerar hela leden eftersom det inte riktigt finns en stig ner o en helvetes älv e där nere som man inte kan korsa. vädret såg inte stabilt ut men vi hade bara en dag på oss. goa ting första replängderna. gjorde något som jag sagt till mig hundra gånger innan att inte göra. slå ihop replängder... ett suuuupervackert dieder + ett läskigt flak. inte bra. verkligen förbi min gräns över vad som e gött. panik. men gick bra. supergirad hela vägen. märkte inte att det regnade litegrann hela tiden. jason märkte... bla bla bla. några repor till, till en god hylla. o fy fan va himlen öppnade sig. allt blev pissblött, likaså vi. sen kom solen fram efter en kvart. värt!!!! problemet va att vi inte hade sjukt mycket tid kvar tills det blev svart. tjötade lite om vilket som skulle bli minst episkt ( inte farligt o kolt alltså, bara minst jobbigt...) öppåt i blött fjäll, 8 repor. eller neråt och försöka korsa helvetes floden o sen gå upp i klätterskor i 3 timmar för att sen köra bil i 6 timmar för att komma tillbaka till våran bil. ojojojo. inga bra alternativ. jag prövade en repa men pallade/vågade/klarade inte att fortsätta. det fick bli andra alternativet.

snygge vägg asso. våran vägg e vart fotot e taget ifrån. alltså miiinnnst lika kol. =) våran bil e där bilden e tagen. 22 timmar senare var vi på andra sidan, på den toppen där borta. därifrån 6 timmar bil för att få sova. fågelvägen kan va en kilometer. canyons e allt vackert.
första repan, 11+.
dieder+ flak. 55 meter. 5.12 + 5.11+. inte värt det.
gott dieder igen. 5.12-. min röv e så bra i hörn asso. kan liksom trycka så bra på små steg med mycket tyngd bakom.

förövrigt. black canyon makes norway climbing look like norway climbing. alltså. helt vanlig klättring. riktigt fint. ska tebax snart o försöka igen. riktigt fin o ihållande led. kommer nog inte klara den även om det e bra väder men men...

fredag 7 maj 2010

jag ska bo i en campingvagn i höst.

här bor jag (det vita huset), min bakgård är ett berg. nedan skådar vi Boulder colorado. platt som fan men åt det andra hållet händer det grejer.


Soooo. Sju resor senare till moab och nu känner jag mig nöjd. Magiskt o vackert o nostalgiskt att få uppleva en hel säsong i ökenlandskapet. Från snöstormar till blooomings av lavendell och pine-tree. Nu är det grönt. E sjukt trött på snöstormar över colorado-passet. Varje gång vi åker så stängs någon del av motorvägen av pga snö, olyckor eller bara otur.

klassisk pannkaksfrukost på huk med krumma fingrar
lycklig av kontrasterna. det kom aldrig regn den kvällen. galet

I två år har jag tänkt på Optimator, ”världens” finaste spricka. Fick äntligen till den. Blev mitt 6 försök över 5 dagar under 2 år. Funkar inte att träna in en sån led för mig, inte heller att göra många försök på en dag. Jag e desperat hela vägen från start. Har lyckats snappa upp mig lite på ökenklättringen tror jag. Nu funkar 5.12 ganska ofta, 5.12- ganska oftast som onsight. Gjorde även ett mördarpress och klippte ankaret på en 5.12+ onsight. Hydraulic Pump. Det va kul och psykande. Jag e så jävla rädd att springa ifrån mina säkringar. Bumpade en god väg istället…

Och China doll. Never ending project. Mest för jag inte känner så mycket folk här och de jag känner har ofta lust att åka ut dit och bli trött. Fick till första delen på trad, 5.13c. det var underbart. Jobbade typ 3 dagar bara på att klara kruxet på den. Två sloper-pinchar och en dyno upp i en annan sloper-pinch. Weeee. Förlängningen har jag nu gjort på topprep vilket va gytt. Men måste alltså göra allt typ massa mer gånger då jag säkerligen kan ramla på första delen vilket e lite läskigt. Men, värt det? Vet inte. E sannerligen e häftig led. Och 8b+. Därför jag vill köra på den? Säkert att det inverkar. Fy fan va jag e en gradjägare! Löjligt ju…

Har tänkt att hela mitt väsen blir mest lycklig då jag åstakommer saker, lyckas, uppfyller mina mål. Men fan va trisst det är. Jag blir så himla provocerad av mig själv då toppar mentalt efter att toppat en hård led exempel eller lyckats med något i skolan eller med ett jobb. Vore bättre om jag inte hänger upp mig på att klara saker. Men jag e lycklig alla fall! Det e skönt. Har fått ett jobb osso =). Jobbar med en galen klättrare som importerar timmerträ från västkusten och fixar detta till golvplank. Kan bli hur bra som helst.

optimator, here it is. jason e uppe o köttar. vi ska till black canyon nästa vecka. makes yosemite look like a fucking preschool, e vad jag har hört.
chris tågar mot insteget av pink flamingo. 5.13a.
jag sliter i tunn layback

Forskningen går så jävla bra nu va, sjukt kul verkligen. Men verkar som jag har fått lite info som e värt. Verkar som de har några maskar som inte e så funkis att jobba med. Det e vad jag letar efter!!! Har börjat skriva om detta. Verkligen intressant. Banbrytande.

Jag har social securtiy number nu. ett jobb, en bil. snart där!



måndag 12 april 2010

varför e Trym så glad? giftemål o barn med en god fru fixar biffen...

har haft springbreak. indian creek 10 dagar med hilde. det va sjukt bra. två goa norrmänn kom osso till elden i sanden o elden i själen.

klättrade och klättrade och tillslut fick 3 goa "projekt" kapas ner. less than zero 12+, humble pie 12+, pink flamnigo 13-. sistnämnda var mitt bästa press detta året. dynade mellan de rattliga fingerlåsen. livrädd och livsglad!!! e det ett ord? pappa hjälp...

sjukt kul att klättra tunna saker. humble pie e galen areteklättring. jag känner mig modig och tuff utan att behöva göra saker som verkligen är farliga. det e bara att ta tag i säkringen liksom. lurar mig själv i tron att jag e tuff men i själva verket e jag nog rätt feg faktiskt.

back in boulder e det mycker mask. bossen drog till italien idag. 2 veckor. jag ska flytta mask tills han kommer hem. inte trisst. inte roligt. lite oro i kroppen att jag inte kan skriva något eftersom det inte händer något men det löser väl sig. brukar göra det.






"the shining" hotel. jag älskar turistattraktioner!!! bra att göra det ibland bara för att inse att det suger... jag tror ju att jag e bättre än de som går runt där efter guiden under touren. jag tror ju att jag "ser" det riktiga. jag tror ju att mina upplevelser är viktigare och starkare! men seriöst... vem försöker jag lura. alla har olika preferenser. kan inte riktigt sluta se ner på dem bara. jag är en hemsk individ. det e sant.
några dagars arbete!
den grymme bilen. så sjukt nöjd med den. men nu e den trasig. startar bara 1/4 försök. något läcker in i bränslefiltret. det sa Manfred...
another glorius day of mankind