Gogarth puts the G in climbinG!!!

brant "choss", första pitchen på Positron, E5 något
om högvatten eller blåsigt tar vågerna en med storm!!!
Robin kutar mot sista biten.
jag ska köpa...
Neil Dyer, the dark-horse of Wales. såå go gubbe, klättrar runt i sina skejtskor, taskiga dunjacka o bara ler. kanske en av de mest talangfulla klättrare jag sett. (lite som frej wichmann)
Robin kommer upp för en 40 meters överhängande vägg. inte svårsäkrat men fåsäkrat- det verkar liksom inte vara någon större grej här. ALLT är mindre välsäkrat än mina favoriter i sverige (masken, trampolin m.m)
rappar ner till vattnet o upp i den där chossen, verkligen inga linjer att följa men så kul ändå.
bakom dessa folk, om man går ner, kommer man till Main Cliff Gogarth. 4-5 pitcher. brant, olinjerat o superfett.
linjerat o svaig klassisk skiffer. titta på fötterna när man sätter ner dem då det är som att klättra på glas typ


the Quarries
Matt, ett gammalt hus i en mini-by, serverar söndags köttet. stuffed chicken...

teamade upp med en god man från skottland som är nere o jobbar på klätterväggen i liverpool. tillsammans med de andra lokala Walesarna som osso bygger drog vi på fredagen mot ett underbart vackert landskap, långt bort från rutnäten av gamla o nya byggnader i Shitterpool.

in rullar vi till huvudstaden Llanberis (uttalas klanberis) som kanske har 2000 invånare där 90 procent e utemänskor. årliga quizen som hölls av de lokala strongmansen med Johnny Dawes i spetsen, som en liten joker som kutade runt o tjötade konstant. quizen sög stenhårt eftersom den handlade helt enkelt om klättringen i North Wales och lokala bestigningar huruvida de hade gröna lycra på sig eller inte... men lite kul att kolla på folkens.

suuuuper psyked ringer alarmet 7 på lördagen o så grym dag vankas med Robin. ut på massa olika små berg som stupar rätt ner i havet. linjerna är inget att tala om, ser verkligen förjävligt ut men klättringen är så jävla rolig, överhängande o med massa grepp överallt o säkringar titt som tätt.

Gogarth huvudklippa var stort asso. 4 pitches grejer rätt ur havet. vackert med irland imaginärt skymtande i horisonten. otrolig frihet att hänga o snusa på led o bara vara.

Söndagen blev mindre gott väder men vi fick lekt i stenbrottet, också rätt märkligt, ingen friktion vatsoäver. men kul att känna på andra saker. konstruerad natur är rätt märkligt, men för Walesarna är det historia.

söndag kväll vart det kokat en roast av höna som var stoppad med äpplen. ville inte åka tebax- ingen ville tillbaka.

man tänker att man borde vara re-charged efter en underbar helg men jag vaknar alltid med en sån konstig känsla på måndagar efter perfa-helger. känner mig inte där alls, går runt lite frånvarande o lite missnöjd med något. inte så jätte missnöjd men något som gnager, som att jag lever lite fel. men det gör jag inte tror jag, inte enligt mig själv. är väldigt glad över att jag har mina liv! kanske får man bara låta de måndagarna gå förbi, nu är det ju trots allt tisdag igen och på torsdag kväll sticker jag igen till Wales!!! långhelg- riktigt gödigt, Robin